fredag 8 januari 2016

Gå dit hjärtat leder dig av Susanna Tamaro

"Stanna upp i tystnad och lyssna till ditt hjärta.
När det sedan talar till dig, res dig och gå dit det leder dig."

Titel: Gå dit hjärtat leder dig
Författare: Susanna Tamaro
Serie: -
Genre: Utländsk skönlitteratur
Antal sidor: 191
Språk: Svenska
Originalspråk: Italienska
Originaltitel: Va´dove ti porta il cuore
Översättare: Helena Monti
Förlag: Forum
ISBN: 91-37-10686-4
Utgivningsår: 1997 (1994)
Format: Inbunden

Första meningen: Det är nu två månader sedan du reste, och bortsett från ett vykort där du meddelar att du fortfarande är vid liv har jag inte hört ett ord ifrån dig.

Handling: En kvinna går i sin trädgård och vattnar sina rosor. Det är höst och hon vet att hon snart ska dö. Hon bestämmer sig för att skriva ett brev till sin älskade dotterdotter som befinner sig på resa långt bort.

Med stor värme och inlevelse skildrar hon sitt liv ända från barndomen, försöker förstå och förklara allt som hänt, både för sig själv och dotterdottern. En berättelse om tre generationer kvinnor, om kärlek och sorg, om svårigheten att skapa sitt eget liv oberoende av alla konventioner.

Mitt omdöme: Den här boken kom till mig från ingenstans, den kom bara flygande till mig och jag blev förvånad över hur mycket jag tyckte om den. Det är en liten guldklimp. Jag trodde att den skulle vara komplicerad, men det var den verkligen inte. Det var lättläst och inte speciellt långt. Jag sjönk lätt in i kvinnans ord och tog med fascination del av det som hänt i hennes liv. Och jag tyckte det var så fint skrivet.

Sedan är det klart att det kan upplevas som om hon förklara sig alltför väl. Som om hon vill att alla ska skona henne. Men vem vill inte knyta ihop trådarna av det som har hänt i ens liv, reda ut saker och ting och återförena sig med sina minnen och relationer? Speciellt när livet håller på att rinna ur en. Det blir en helt annan känsla när jag vet att det här är kvinnans sista ord. Och när texten är skriven som ett brev blir det extra personligt, som om hon talar rakt till mig. Hon har många kloka ord och reflektioner utifrån sitt liv som hon vill föra vidare till sitt barnbarn. Det är så vackert. Tänk om vi vågade öppna oss på det sättet inför varandra. För boken rör många besvärliga ämnen - hur svår det är att ha en ärlig relation till sina barn, föräldrar och sin älskade och om svårigheten att bryta skadliga mönster som går i arv från generation till generation.

Men jag kan inte påstå att jag blev rörd till tårar, även om det är en fin berättelse. Om jag saknar något så är det väl den känslan, att bli starkt berörd. Eller kanske något runt omkring henne, för boken är endast ett långt brev, i form av en dagbok. Även om det var vacker, det var det! En överraskande fin bok.

Mitt betyg:

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar