lördag 16 april 2016

Read-a-long: Odinsbarn: Del 2

Nu har det blivit dags för den andra uppdateringen i den readalongen som jag är med i tillsammans med några andra bokbloggare, som Nellons bokblogg dragit igång. Här går det att läsa mina tankar om del 1 och nu kör jag igång med del 2, som innefattar sidorna 152-314.
När jag hade läst den första delen visste jag inte riktigt vad jag hade att säga om det hela. Det är ju en helt ny värld att ta sig i kast med. Men efter Jennys fina förklaring och några fler sidor läst känner jag att jag är betydligt mer med på banan.

För nu har det hänt saker! Alla knasiga ord och begrepp har jag förstått lite mer, även om allt är långt ifrån klart. Hirka har också varit med om en hel del, mycket har rörts om och stora krafter har gjort sig synliga... jag vill ju inte ordagrant avslöja något men jag tycker den här delen verkligen var bättre, mer fartfylld och framförallt har jag kommit in i boken mer. Jag tycker det känns väldigt spännande med den nordiska mytologin och att få veta mer om hur det fungerar i den här världen. Och jag gillar tanken att Hirka som människa är den som är annorlunda. Det väcker bra tankegångar om vår relation med omvärlden. Men det är ju klart att jag hejar på henne!

Men språket... Först tyckte jag det var ungdomligt, och härligt. Det passar, absolut, det tycker jag nog fortfarande men jag känner mig lite mer tvetydig. Som att jag inte alltid hänger med i svängarna, jag missar ofta när det hänt något viktigt. Det bara flög över en och så får jag stanna upp. Det kanske inte är så mycket att rota i, det var mest något som slog mig. För det mesta är det inga problem. Det är nog den stil som boken är skriven på, att allt inte förklaras och det gillar jag. Kanske är jag bara ofokuserad ibland.

Jag tycker förresten att jag har hittat en bra taktik. Jag har lite svårt att dra ut på läsandet så som det kräver i och med detta readalonget, men nu gör jag så att jag läser allt precis innan denna uppdatering, och sen läser jag snabbt på nästa del inom någon dag. Då får jag vara länge i den här världen, det ser jag fram emot!

12 kommentarer:

  1. Kul att du gillar boken, jag börjar också tycka att den är riktigt bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu börjar det bli riktigt spännande :)

      Radera
  2. Det här är en riktigt bra del av boken tycker jag. :) Det börjar liksom ta fart ordentligt nu och det händer massvis med grejer.
    Jag älskar språket. Tycker det är lättläst samtidigt som man måste läsa det noggrant för att inte missa små skiftningar och saker som står skrivet mellan randerna liksom :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Verkligen, nu kan jag dras med också när saker börjar klarna lite.
      Jag tycker ju om språket det är bara någon gång i bland som jag får stanna upp :) Får nog vara lite mer försiktig, det kräver en noggrann läsare :)

      Radera
  3. Jag läser också precis innan uppdatering. :-)
    Ska fundera mer kring hennes språk, det är intressant, det du säger.
    Mitt inlägg finns att läsas här http://havsdjupens-sal.blogspot.se/2016/04/read-long-odinsbarn-del-2-sidan-152-314.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och nu gör jag så att jag läser ungefär de två delarna nära varandra för det tror jag passar mig bättre :)
      Ska kolla in ditt inlägg :)

      Radera
    2. Det gäller att hitta ett sätt som funkar. Det känns inte bra heller att skjuta upp läsningen in i det sista. Då kan det bli som det blev för mig den här veckan, att jag blev lite försenad med alltihop istället. Tar kanske ett tag innan man kommer på ett bra sätt för hur man ska hantera en read-a-long.

      Radera
    3. Ja det var lite klurigt att ändra lite på sitt läsmönster, och hitta det som funkar. Samtidigt har det varit väldigt roligt att emellanåt få bolla lite tankar, jag tror jag fått ut mer av boken i och med det :)

      Radera
  4. Håller med precis om språket! Man måste verkligen vara fokuserad för att uppfatta alla hintar och händelser.

    Men alltså jag tycker dock inte det är särskilt spännande - vet bara inte riktigt varför för egentligen har ju mycket hänt? Jag vet inte, kanske blir jag bara inte så överraskad eller så har jag blivit lite mätt på den här boken då jag läst i den hela tiden under tre dagar :S

    Och det här med att den nordiska mytologin hänger jag inte riktigt med på - men är det liksom en massa hintar hela tiden då eller? :P Vet typ inget om nordisk mytologi, men man skulle ju säkert uppfatta en massa hemliga meningar med grejer om en gjorde det haha ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Eller hur, skönt att någon känner igen sig :) får påminna mig nu om att jag måste vara fokuserad.
      Ja det är klurigt, jag känner av att det hade varit bättre att läsa allt i ett svep i stället för så utdraget som det blir nu. Jag har kommit en bit till och tycker att det drar ihop sig och blir mer och mer spännande eftersom :) Men nog var det en liten startsträcka, tänker att det är för att det är en serie - sakta men säkert fastnar man :)
      Ett tips är att gå in på Jennys blogg, hon har skrivit väldigt bra om den nordiska mytologin och kopplingar till boken, för jag har inte heller så jättebra koll haha.. Det är mest det dolda som ligger bakom som gör det intressant!

      Radera
  5. Jag tycker det är lite spännande att skriva så som Pettersen gör. Det kräver av mig att vara uppmärksam på ett sätt som jag gillar!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst känns det som något eget och gör det spännande, för det allra mesta gillar jag det, det är bara ibland jag inte hänger med. Så jag får påminna mig själv :)

      Radera