torsdag 14 juli 2016

Att föda ett barn av Kristina Sandberg

"Och Maj klär sig och säger vi ska väl ha kaffe, hon kan inte svara på om Vera säger ja man tackar eller ja int´för min skull, men det spelar ingen roll, hon vet ju att man inte ska bry sig om att lyssna på svaret, bara duka fram, det får bli i rummet även om Maj faktiskt tycker det är något visst och hemtrevligt med kök."

Titel: Att föda ett barn
Författare: Kristina Sandberg
Serie: Maj #1
Genre: Roman
Antal sidor: 489
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Förlag: Norstedts
ISBN: 978-91-1-303794-3
Utgivningsår: 2014 (2010)
Format: Pocket

Första meningen: Och Maj torkar av det sista bordet, sköljer trasan och ser hur Ingrid skakar förklädet innan hon tar sin kaffekopp och säger Maj, det är klart du ska hänga med.


Handling: Den där gäddan på den blanka diskbänken. Vad ska Maj göra med den?
   För första gången ska Maj ha hela sin nya, stora Örnsköldsvikssläkt på middag. Men hur hamnade hon i det här, med en man som hon knappt känner? Ett boxande i magen ger svaret. Barnet. Det som aldrig skulle få hända.
   Sakta växer ett beslut fram: hon ska bli en kvinna som ingen ska kunna anklaga eller klandra. En god maka, mor, värdinna. Men hur mycket Maj än försöker kontrollera tillvaron så finns allt det andra där. Osäkerheten, det såriga moderskapet, makens alkoholism och ett äktenskap som bara råkade bli. Och en förbjuden längtan efter att få ta plats och riskera att svämma över sina brädar.

Min kommentar: Jag har inte kunnat undgå att bli nyfiken på den här serien och den här Maj - vem är hon egentligen? Att böckerna dessutom skulle vara speciellt skrivna minskade inte känslan precis, nog blev jag förväntansfull.

Men det gick snabbt tills jag nästan fick nog. Men jag försökte ta tid på mig att komma in i boken. Det var svårt och tungt med språket. Det kändes väldigt grötigt. Allt satt bara ihop och jag undrade ibland om det verkligen hände saker, men det gjorde det ju. Det var bara det att allt vävs in överallt. Ja, det är genom Majs huvud som jag följer henne. Herregud tänk själv hur tankarna svävar hit och dit och försök då få en bild av situationen där inne och samtidigt utanför.

Det gick alltså inte att skynda sig fram eller ta alltför mycket i taget. Jag märkte att jag fick större behållning när jag varvade med en annan bok så att jag kunde småläsa lite mellan varven. Men sen tyckte jag att den andra hälften av boken var intressantare, när det började hända lite (och jag vant mig). Då blev det underhållande och roligt att läsa.

Bara jag läser de två meningarna från boken ovan blir jag alldeles glad, jag vill bara läsa mer om Maj. Jag tycker det blir så personligt och originellt med Sandbergs stil.

Sammanfattningsvis tog det ett tag innan jag kom in i språket men det var helt klart värt det. Det är bra skrivet och intressant utifrån tidsandan. Och jag ser verkligen fram emot att fortsätta läsa om Maj!

Mitt betyg:

4 kommentarer:

  1. Jag klarade inte att läsa den på grund av språket, det var så svårt att hålla isär Majs tankar från det som faktiskt hände runtomkring. Men det gick bättre när jag lyssnade på den :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Förstår det, det var kämpigt ibland. Jag blir nyfiken hur det skulle vara att lyssna :)

      Radera
  2. Verkar spännande och nyskapande :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan liksom sakna den lite nu så får nog inte vänta för länge med nästa del :)

      Radera