tisdag 15 november 2016

Veckans bokbloggsfråga - vecka 46

Såhär formulerar Carola på Barnboksbloggen sin fråga:

Hur länge har du bokbloggat? Vad var det som fick dig att börja? Har du några tips att ge till de nya bokbloggarna, kanske finns det något du ångrar att du gjort eller inte gjort under årens lopp eller har du kommit på några smarta knep som du önskar att du visste redan när du började blogga?




Jag har bokbloggat drygt ett år. Hur jag började är en väldigt snabb historia. Jag fick veta att det fanns bloggar som recenserar böcker och som visar upp sina second hand inköp, det tyckte jag var helt fantastiskt så jag startade genast en bokblogg själv. Jag fick väldigt bråttom :)

Det är nog mitt tips i så fall, jag läste inte på så mycket innan, jag borde åtminstone ha läst några andra bokbloggar ett tag. Så om du läser det här har du förmodligen mer koll än vad jag hade. Men det är ändå inget jag ångrar, jag borde ju ha förstått att det fanns bokbloggar långt tidigare.

Jag skulle nog säga att det viktigaste är att man gör som man själv vill, det är ju ens egen bokblogg. 

Själv försöker jag publicera mina inlägg i ett jämt flöde, på en bestämd tid och även om det mesta är recensioner försöker jag få in några andra inlägg emellanåt. Jag brukar också vara noga med att bara prata böcker här, för jag har valt att det är en bokblogg, men det är svårt att alltid hålla det, mycket går ju in. Ibland blir det ett och annat inlägg om skrivande, men inte så mycket. Ett litet tips som jag har är att skriva ner anteckningar under tiden som du läser boken och/eller skriv recensionen strax efter du läst ut den. Då när upplevelserna är färska, det är lätt att glömma små detaljer som ofta är uppskattade i recensionen. 

Att vara med i gemensamma aktiviteter mellan bokbloggarna finns det ganska mycket av, och är väldigt roligt, men jag säger samma sak här, gör det som du själv känner för, prova på om inte annat, det är bara kul. Ibland förundras jag över det, dessa bokbloggare, vad finns det egentligen att skriva om böcker hela tiden? :) Ah, hur mycket som helst!

8 kommentarer:

  1. Haha när jag började blogga hade jag inte heller riktigt koll på att det fanns hur många bokbloggare som helst! :) Det är så skönt att när man recenserar en bok får man tycka det man tycker, ingen tycker att man tycker fel!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så är det ju också, egentligen kan man bara köra på för tycket sitt är som det är :) men man lär sig också längs vägen :)

      Radera
  2. Brukar också anteckna medan jag läser, för då har man nåt att utgå från sedan när man ska skriva recension:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är en liten grej som hjälper, det är nog också ett tips till mig själv för jag brukar ibland glömma det lite :)

      Radera
  3. Glömmer alltid att anteckna under läsningens gång och ofta får jag ångra det ;)
    Håller med dig, man gör bloggen till sin egen. Jag har aldrig försöka göra bloggen till något annat än det jag själv vill. Ibland bloggar jag mer eller mindre, läser mer eller mindre. Om det blir en "måste-känsla" så kan man lätt hamna i lässvacka.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja visst, det är svårt att minnas hur man tyckte och kände under tiden ibland :)
      Det är det viktigaste att det inte blir ett måste och krav, utan lustfullt, så som man känner och vill ha det :)

      Radera
  4. Det är roligt att läsa om när och hur det började för olika bokbloggare och så :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det ska bli kul att kika runt på era svar nu :)

      Radera