fredag 27 januari 2017

Björnstad av Fredrik Backman

"Det är anledningen till att platser som den här alltid måste sätta sitt framtidshopp till ungdomarna,
för de är de enda som inte minns att det faktiskt var bättre förr."

Titel: Björnstad
Författare: Fredrik Backman
Serie: Björnstad #1
Genre: Roman
Antal sidor: 470
Språk: Svenska
Originalspråk: Svenska
Originaltitel: -
Översättare: -
Förlag: Piratförlaget
ISBN: 978-91-642-0496-7
Utgivningsår: 2016
Format: Inbunden

Första meningen: Sent en kväll i slutet av mars tog en tonåring ett dubbelpipigt  hagelgevär i handen, gick rakt ut i skogen, satte vapnet mot en människas panna och tryckte av.

Handling: Vad betyder ett lag för en stad? Vad betyder en sport för en familj? Vad betyder en enda match för ett samhälle som kämpar för sin överlevnad?
   Bara allt. Den betyder bara allt.
   Björnstad är den första delen i en serie om en liten plats med stora drömmar. Den handlar om 15-åriga flickors odödliga vänskap och 17-åriga pojkar som spelar hockey med en hel stad på sina axlar. Men den handlar också om ett oförlåtligt brott, hur snabbt ett samhälle kan lära sig att blunda, och de fruktansvärda saker vi ibland är redo att göra för framgång.
   Mitt i allt står Peter, som flyttar hem efter livet som hockeyproffs för att bygga upp sin moderklubb, och Mira, som slits mellan advokatkarriären och ett tyst liv i skogen som fru och mamma. Det är en saga om idrott och familj, och om hur långt vi är redo att gå för att skydda våra barn.
   Björnstad är Fredrik Backmans allvarligaste roman hittills. En berättelse om kärleken till en folkrörelse, men även om manlighet, identitet och längtan efter att få visa vem man verkligen är.

Min kommentar: Björnstad gav mig inte riktigt den läsupplevelse som jag trodde att jag skulle få. Men först kan jag säga att jag verkligen har gillat Backmans tidigare böcker. Framförallt mormor-boken. Björnstad är annorlunda jämfört med de jag läst men det behöver inte vara fel alls (det borde snarare vara positivt med förnyelse), men det är bara det att jag inte kände så mycket för den här. Det klickade inte riktigt för mig, jag kände mig aldrig indragen, helt enkelt. Vilket ju känns märkligt och synd att behöva säga för boken tycks hyllas till höjderna överallt.

Det kan vara en tillfällighet också. Men jag tror ändå inte att den här boken var riktigt min typ. Det tog otroligt lång tid att komma in i den (annat var det med de tidigare). Det som sker i den här boken var inte heller något som jag uppskattade, eller hur ska jag säga, inget som jag gillade bara.

Såklart är Backman väldigt duktig med språket, så jag kunde ändå njuta av de fina meningar och hur han berättar sin historia. Många gånger också hur han beskriver människorna. Bara något för mycket text kunde jag tycka, framförallt när det kändes så politiskt många gånger. Trots att många som har läst boken har nämnt att man inte behöver gilla hockey för att gilla boken (vilket jag inte gör) så föll jag inte för den. Men jag tror inte att det bara har att göra med sporten, kanske något i helheten där också de andra utgångspunkterna bara blev fel för mig.

Det känns nästan som om jag vill be om ursäkt för att jag inte gillade den här boken. Men det ska jag ändå inte göra. Den var bara inte något för mig, den här gången.

Mitt betyg:

5 kommentarer:

  1. Jag tyckte väldigt mycket om den, och tycker faktiskt att det är mer intressant att läsa din recension just för att du inte tycker samma sak :) Jag hade inte läst något av Fredrik Backman innan jag läste Björnstad, men hade sett filmen om Ove, som jag inte tyckte var så bra som alla sagt. Det är verkligen en smaksak vad man tycker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad snällt av dig att det ändå var ok att jag inte tyckte riktigt samma :) Det var inte min smak som sagt. Jag tänker att filmen kanske blev så bra och rolig att se för att man redan var förälskad i boken :) jag gillade den.

      Radera
  2. Skriver igen då: Lustigt nog är Mormor-boken den enda av Backman jag inte läst. Fick måttet rågad av Britt-Marie (hade hoppat över mormor s a s) och tyckte därför att Björnstad var befriande olik de tidigare - av vilka Ove är i särklass bäst. Tyckte jag då ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jo Björnstad är annorlunda, alla är bra på sitt sätt men det klickade inte riktigt för mig med denna.

      Radera