torsdag 7 juni 2018

De sju systrarna av Lucinda Riley

Utgivningsår: 2017
Serie: #1
Förlag: Bazar
Antal sidor: 539

Baksidetext: Maia D 'Aplièse och hennes fem adoptivsystrar samlas i sitt barndomshem Atlantis, ett vackert slott vid Genevasjöns kust, efter att deras adoptivfar, den mystiske miljardären Pa Salt, har gått bort. Underligt nog har han redan begravts till havs, men varje syster tilldelas varsin ledtråd som ska vägleda henne i sökandet efter sitt ursprung.

Maias ledtråd leder henne till en förfallen herrgård i Rio de Janeiro. Väl där börjar hon lägga samman pusselbitarna.

Åttio år tidigare, 1927, under Rios Belle Epoque , planerar Izabela Bonifacios far för hennes giftermål in i aristokratin. Under tiden arbetar arkitekten Heitor da Silva Costa på en kristusstaty som ska kallas Cristo Redentor och behöver resa till Paris för att finna den rätta skulptören som kan färdigställa hans verk. Den äventyrslystna och passionerade Izabela övertalar sin far att låta henne följa med Heitor och hans familj till Europa innan sitt giftermål. Där, i Paul Landowskis studio utanför Paris och på de intima kaféerna i Montparnasse träffar hon den unga och ambitiösa skulptören Laurent Brouilly, och genast vet hon att hennes liv aldrig kommer bli sig likt.

Mina kommentarer:
Vissa böcker får man bara en känsla av att man måste läsa för att man "vet" att de kommer bli bra. Så var det med den här boken. Så kul att ha rätt :)

Det känns nästan som alla spanska/latinamerikanska böcker går så väl hem hos mig. Det kanske inte gäller alla. Men många av dem prickar så himla rätt hos mig. Vet inte vart jag fick för mig att det var Sydamerika, trodde det var författaren som var därifrån men så var det dock inte. Däremot är en (stor) del av handlingen på plats och då är jag glad. Och eftersom jag tyckte så mycket om det, den här boken, så bådar det gott inför kommande, jag är redan fast på kroken.

Den här boken är så lättläst, det var väldigt uppskattat att få slukas med. Varje gång som jag skulle läsa blev det mer än jag tänkt. Samtidigt är det förstås bra. Språket är inte jätteavancerat om man nu kan säga så, men det behövdes inte. Inte heller att handlingen är så värst originell. Eller en viss del är ju det förstås. Något skumt som man bara vill ha reda på, och läser vidare. Men annars är handlingen tillräckligt fängslande ändå. Det upplevs som otroligt viktigt och starkt och så svårt att inte vilja återgå till läsningen. Jamen precis som en bra bok ska vara! Mystiken och romantiken är så uppskattad.

Så jag tyckte jättemycket om den, otroligt mycket i stunden men även efteråt, för suget efter nästa bok i serien är så stark. Längtar efter den!

2 kommentarer: