torsdag 19 juli 2018

Bokpost, betyg, spontanutskick och annat

Jag har några bokliga saker att ta upp såhär en torsdagskväll :)

Idag fick jag hem ett recensionsexemplar från Bazar förlag (tusen tack!) som jag verkligen ser fram emot att läsa, har såklart redan börjat på den! Det är del två i den spännande syster-serien som Lucinda Riley har skrivit, denna heter Stormsystern och det känns allt lite extra när den utspelar sig i Norge den här gången. Jag älskar blurpen från Historical Novel Society: "Riley är en av de starkaste författarna i den här genren... utomordentliga historiska detaljer, hjärtekramande romantik och ett medryckande mysterium". Klart man gillat :)
Ni kanske lade märke till att jag återigen har infört betyg i mina recensioner. Som jag velar med det. Men nu kände jag för att ta tillbaka det även om jag tycker lite både och med det, samtidigt lägger jag inte så stor vikt vid siffran utan tar det med en nypa salt och låter mina egna kommentarer också få säga sitt. Nu blev det dock i skalan 1-10, och jag tycker nog att jag formulerade det hela på ett lite annorlunda sätt än innan, vad tycker ni?

Sedan kan jag ta upp något litet om ett par böcker. För ett tag sedan läste jag Mayas dagbok av Isabel Allende. En författare som jag älskade att läsa när jag läste Andarnas hus. Den här boken var snarlik i sitt språk, men det vad inte samma magi och jag kunde aldrig få ett grepp om huvudpersonen och historien, så boken var ingen höjdare. Och så var det en annan bok, som jag nämnde att jag var sugen på att läsa - För att väcka hon som drömmer av Johanna Nilsson, men efter att ha börjat på den igår så märkte jag att det inte alls var en sådan bok som jag kände för att läsa just nu, så jag skippar den. Lite för ungdomligt i språket för mig nu.

Det var det. Känns som att jag blir lite bättre på att följa min egna läslust med val och icke val av böcker. Jag hade även en liten röstning på instagram för ett tag sedan där jag frågade om jag var skyldig att läsa recensionsexemplar som var spontanutskick. Varenda en röstade nej och det var skönt! Tack! Så att jag kan släppa det, kände verkligen inte för att traggla med en bok som jag inte önskat, så att säga. Hur känner ni med spontanutskick?

måndag 16 juli 2018

Himlens fånge av Carlos Ruiz Zafón

Serie: De bortglömda böckernas gravkammare #3
Förlag: Albert Bonnier
Utgivningsår: 2013
Antal sidor: 295

Baksidestext: I Himlens fånge återvänder vi till De bortglömda böckernas gravkammare och bokhandeln Sempere & Söner, i Carlos Ruiz Zafóns säregna och mörka Barcelona.

Det är strax före jul i slutet av 50-talet. Daniel och Bea bor med sin son ovanför bokhandeln, där trotjänaren Fermín är i full färd med att förbereda sitt förestående bröllop. En morgon kommer en gammal man in i bokhandeln och vill köpa en värdefull bok, en ovanlig och exklusiv förstautgåva av Greven av Monte Cristo. Men han tar den inte med sig ­– istället lämnar han boken med en dedikation: "Till Fermin Romero de Torres, som återvänt från de döda och har nyckeln till framtiden." Främlingens besök blir upptakten till en berättelse om fångenskap, svek och en hemlighet som legat begravd i mer än två decennier.

Mina kommentarer:
Det tog alldeles för lång tid för mig att läsa den här tredje boken sedan jag läste nummer två. Jag hade glömt bort lite ur den (samtidigt minns jag den som lite knasig, men ändå bra!). Jag märkte att det hade varit bättre att inte vänta för länge, men annars så, gav Himlens fånge mig stor behållning, så bra! :)

Den där bokhandeln som de driver skulle jag minsann vilja besöka, för att inte tala om smyga in i det oändliga biblioteket med de förlorade böckerna. Ah, wow! Stämningen kring det är så magisk, och gör dessa böcker otroligt spännande att följa, bara få hänga med i.

På vissa håll märks det att de hör ihop när omnämnanden görs mellan de olika böckerna och det gör att hela historien växer som helhet, som jag ser fram emot att få ta del av den avslutande boken sedan som nyligen utkommit - Andarnas labyrint. Och sedan någon gång kanske det är dags för en omläsning, jag skulle så gärna vilja uppleva den första boken igen, den är verkligen speciell.

Som ovan nämnt tyckte jag att Ängelns lek, bok nummer två, var en smula konstig, men ändå dramatiskt och fängslande (samtidigt, efter att ha läst den här, så klarnade den boken lite grann också). Med den här boken var det däremot inga konstigheter, jag hängde gott med och ville bara läsa vidare för att få omges i Barcelonas mystik och kring böckernas kraft. Få reda på hur allt hänger ihop. Kanske blev det en aningen segt vid mitten någon gång, men egentligen gjorde det inte så mycket. Den här boken var ganska så kort och gick fort att läsa, då när den är så bra som den är. Språket och stämningen är som sagt fantastisk! Och slutet, hallå, ge mig nästa bok genast! :)

Min läsupplevelse landar på: 8 av 10

Några avgörande aspekter: Aningen långsamt parti men för det allra mesta är det den speciella stämningen och kärleken till böcker som fullkomligt glänser, berättarrösten.

lördag 14 juli 2018

Läslogg och mersmak

Nu har jag hunnit läsa en hel del de senaste dagarna, mer läsning och upplevelsen av att slukas med i fler historier gör verkligen att suget ökar efter att ta del av ännu mer! :) Men troligtvis kommer tempot och tiden inte vara lika mycket nu, men vi får se, har ju fått större behov av det ändå att ta det lite lugnt nu emellanåt... Jag har också återupptäckt hur avslappnande läsningen är, det är skönt.


Jag har fokuserat lite på att beta av lite kortare böcker. April, april av Mattias Edvardsson var verkligen jättebra, så kul med författare som man liksom kan lita på och ger en en bra bok. Jag fick ju höra efter att jag läst och gillat En nästan sann historia att jag kan läsa vilken som helst av honom, och nu fick det bli den här, och det är jag så glad över.

En annan lite kortare bok som jag läst är Mitt hjärta går på av Christoffer Holst. Ännu en bok som jag velat läsa länge och den var bra, men jag är faktiskt lite besviken ändå.

Däremot var Den unga författarens verktygslåda en otroligt positiv överraskning, känns som typ den bästa skrivhandboken jag hittills har läst. Så enkel och glasklar med exakt det som behöver kommas fram till.

Sedan har jag alldeles nyligen läst ut Blomsterspråket av Vanessa Diffenbaugh. På ett sätt var det en starkare historia än vad jag var beredd på, och det här med blommornas språk var så fint och spännande att läsa.

Tror ni min lilla läsrush har gjort mig nyfiken på fler, jodå! :) Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter av Elizabeth Gilbert är den jag nu håller på att läsa, har kommit en bit men mycket återstår. Den är i varje fall fantastisk tycker jag, ska nog fokusera ensamt på den nu lite, innan jag börjar nästa bok. Troligtvis blir det För att väcka hon som drömmer av Johanna Nilsson.

Så det var en liten uppdatering på läsfronten. Hur går det för er med läsningen? Hoppas i varje fall att ni har det bra i den här makalösa sommarvärmen! :)

onsdag 11 juli 2018

När livet börjar om av Lucy Dillon

Förlag: Forum
Utgivningsår: 2016
Antal sidor: 480

Baksidestext: Libby och Jason har lämnat London för att ta över ett gammalt familjehotell på landet. De ska förverkliga sin dröm och förvandla det till en lyxig tillflyktsort för stressade storstadsmänniskor. Men projektet bjuder på fler svårigheter än de anat. Snart börjar Libby undra om det verkligen är den nystart för henne och Jason som hon hoppats på.

En dag inträffar en otäck händelse precis utanför huset. En okänd kvinna blir påkörd och tappar minnet till följd av olyckan. När Libby erbjuder kvinnan att återhämta sig på hotellet sätter det igång en kedja av positiva händelser som kommer att förändra livet för många – och förverkliga mer än en dröm.

När livet börjar om är en charmfull och värmande roman om att börja på nytt – och hur en liten gest av vänlighet kan ge ringar på vattnet och förändra livet för många.

Mina kommentarer:
Jag har egentligen lite svårt att säga någonting om den här boken så lång tid efter att jag läst ut den, men nog var den okej. Ändå är det den minst braiga-Dillon-boken av de som jag har läst. Kanske för att hundarna saknades. Det förkom ju en hund men jag ville ha mer, de är som små stjärnor i dessa sagor.

Vissa partier var bra och rent av intressanta att läsa, men för det mesta tyckte jag att den här boken var ganska så seg med en liten snopen känsla om att det borde ha känts lite mer. Även om det märktes av en Dillon-känsla, så blev jag inte alls lika medtagen som tidigare.

tisdag 10 juli 2018

Stora träningsboken för gravida



Författare: Lovisa Sandström & Jessica Almenäs
Förlag: Norstedts
Utgivningsår: 2018
Antal sidor:  182

Baksidestext: Vill du också lära dig mer om din kropp och känna dig stark under hela din graviditet? När du tränar dig igenom graviditeten lägger du en god grund för förlossningen och den första tiden som mamma, samt ökar ditt psykiska välbefinnande.
Här får du lära dig de bästa och mest skonsamma övningarna inom både styrka, rörlighet och kondition. Träningsprogrammen är anpassade efter vilken trimester du befinner dig i och rymmer tre olika nivåer. Målet är rörelse, inte prestation.

Ta del av fakta och tips från träningscoach Lovisa Sandström om vilka träningsformer som är extra lämpliga för dig som är gravid, samt råd för att hantera smärta och förebygga besvär i vardagen. Boken går också igenom vanliga myter och sanningar kring träning för gravida.

Genom dagboksanteckningar och bilder direkt från vardagen får du som läsare följa med på hela resan genom Jessica Almenäs graviditet. Hon bjuder på många inblickar och egna erfarenheter kring exempelvis konditionsträning, träningskläder för gravida, tankar kring yoga, kost och vikt och om att starta igen efter förlossningen. Du behöver inte själv vara någon träningsexpert, men kanske blir du en på köpet!

Mina kommentarer
Jag var väldigt förväntansfull inför den här boken, har fått en bra bild av Sandström och såg fram emot att få både information och konkreta övningar på vad jag ska tänka på nu under graviditeten. Jag är inte en sådan som tränar speciellt mycket, jag rör på mig och är aktiv i ganska så stor utsträckning och prioriterar det, men jag antar att man alltid hade önskat att man gjorde mer än det man gör. Samtidigt vill jag förbereda mig inför en sådan resa på ett sätt som den här boken verkade förmedla.

Men tyvärr blir också den här fackboken något utav en besvikelse. Är det mina förväntningar det är fel på? Eller så är jag så kritisk av mig. Mycket fallerar när böckerna blir svårtillgängliga, antingen att bläddra i eller vad gäller följsamheten när man läser dem från pärm till pärm. När jag hade läst boken så ville jag inte riktigt lämna tillbaka den till biblioteket, för jag kände att jag inte hade fått ut något från den, men det ville jag ha gjort så jag väntade och bläddrade men nej, det var inte mycket som jag fick med mig från den i slutändan.

Jag kan säga att för mig har det varit mer givande att ta del av tips och råd genom att använda google och youtube, även om det också har kommit ifrån just författaren till denna bok.

Visst finns det övningar i den som inte kräver redskap och det är nog tanken, ändå förekom det hantlar och sådana där band, jag har ju inget så då blir det ett litet hinder. Jessicas egna dagboksanteckningar var ändå lite skojig att ta del av, men det var ju inte helt det jag var ute efter.

För mig har det varit främst foglossning och smärta/låsningar i ländryggen och svanken och så, och när jag har sökt på det har jag inte hittat något svar, vilket jag tycker är märkligt. Foglossning borde ändå vara ganska vanligt, jag vet fortfarande inte om det är farligt eller i vilken utsträckning det går att träna/aktivera sig med det.

Så trots sin tjusiga utstyrsel passade inte den här boken mig tyvärr.

lördag 7 juli 2018

Nu blir det läsmaraton!

Det är lätt hänt, att dra på sig för mycket böcker! Och så brukar det bli när man kommer in i något och får ett sug när det tidigare har gått på lite halvfart. Det ena leder till det andra. Nu var det dessutom länge sedan jag besökte biblioteket och idag fick jag en väldigt stor lust att åka dit och låna några spännande exemplar.

Jag har liksom inte vägarna förbi nuförtiden, men cyklade in idag och fick gå i godan ro och spana. Men när det var 7 stycken så kände jag att jag kanske får börja så ;) får återkomma helt enkelt.

Jag har ju egentligen en del att läsa redan, som man alltid har, och så mycket annat jag vill hinna göra, skrivandet också för den delen. Men jag kan klämma in lite läsning ändå, speciellt om den där viljan finns. Jobbet och trädgårdsarbetet är ändå så fysiskt, nästan på gränsen att jag inte riktigt orkar med i dessa tider, så visst behöver jag kompensera med läsning! :)

Här är i varje fall den fina högen som jag kom hem med. Några förväntade, andra oväntade fångster. Jag tror de är ganska lättlästa men samtidigt kanske det hade varit bra med lite kontraster dem emellan, det har jag inte tänkt på. Å andra sidan har jag någon av de andra som jag också tänkt läsa nu i juli om så skulle behövas. Har ju dessutom börjat på Blomsterspråket. Så mycket böcker det blev helt plötsligt...


Den unga författarens verktygslåda av Ralph Fletcher
April, April av Mattias Edvardsson
För att väcka hon som drömmer av Johanna Nilsson
Allt det vackra är inte förstört av Danielle Younge-Ullman
Olyckornas tid av Moïra Fowley-Doyle
Mitt hjärta går på av Christoffer Holst
Alma Whittakers betydelsefulla upptäckter av Elizabeth Gilbert

Har du läst någon av dessa? Är det någon speciell jag bör kasta mig över? Har redan börja med April, april dock, som jag tänkt läsa så himla länge nu :)

fredag 6 juli 2018

'Hon, han och hjärnan' av Markus Heilig

Förlag: Natur & Kultur
Utgivningsår: 2018
Antal sidor: 233

Baksidestext: Beror könsskillnader i hur vi tänker, känner och beter oss främst på sociala processer? Eller avspeglar de delvis olikheter mellan hur kvinnliga och manliga hjärnor är organiserade? Kan vi behöva via ta hänsyn till sådana skillnader för att inte vissa oftast tjejerna ska bli missgynnade?
   Trots min långa bana som hjärnforskare var det först i samtal med döttrarna jag insåg hur lite jag egentligen visste om dessa frågor. Att skriva den här boken blev ett sätt att försöka nå en förståelse som nådde bortom tidningsrubrikernas polemiska förenklingar.
   Den bild som trädde fram är en annan än jag förväntade mig, och mycket mer fascinerande. Kvinnor och män har under evolutionen specialiserat sig på sätt som kompletterat varandra. Dessa specialiseringar har ställt delvis olika krav på hjärnans organisation. Samma egenskaper som låtit oss komplettera varandra inrymmer också fröna till konkurrens, konflikt och förtryck.
   Vårt evolutionära bagage är centralt för vilka vi är, men säger väldigt lite om hur vi ska leva våra liv idag, eller imorgon. Det får vi förstås välja själva. Jag tror de valen bäst görs av kvinnor och män med god kunskap om sig själva och varandra.

Mina kommentarer
När jag såg ett klipp om den här boken med författaren samt Katarina Gospic så tyckte jag att den lät intressant och bestämde mig för att låna den. Ämnet kan tyckas kontroversiell, samtidigt som jag helt kan förstå vad de och boken är ute efter - att vi, män och kvinnor, är olika men att det ju är något bra, på sina sätt. Jag tycker det inte är konstigt och självklart ska det då till sin följd ändå vara så att det inte värderas olika, för det är något som dock har förekommit. Jag var i varje fall nyfiken att få reda på mer hur det ligger till utifrån det här perspektivet.

Men det var lite synd, för boken var ganska svårtillgänglig. Den hade kunnat göras mer pedagogisk och anpassat både designen och upplägget för att göra det mer förståeligt för gemene man. Nu blev det lite som studentlitteratur. Kanske värre än så, för inte ens dessa är såhär ostrukturerade.

Kanske var det för att Gospic satt med i intervjun (har läst en bok och lyssnat mycket på henne och hon gör det väldigt bra för alla att förstå, kortfattat och begripligt) som jag trodde att den här boken skulle vara i samma bana. Men nej, det är den inte, inte i språket eller överlag med allt som tas upp. Det kändes lite rörigt och tillslut orkade jag inte koncentrera mig mer. Jag tappade det och skummade resten, besviken.

Det var ju synd som sagt att den här grundpoängen som jag så gärna ville fördjupa mig i förlorades i en, om jag får säga det själv, dålig framställning. Åtminstone hade jag svårt att ta till mig det på ett tillräckligt givande sätt, tyvärr.

torsdag 5 juli 2018

Planer inför juli - blir kombinerad skrivblogg

Att den här bloggen har behövt ett lyft och lite ny energi, det har jag känt hela året. Usch så traggligt det har varit. Men visst har ett par stora förändringar kanske spelat in lite, flytten och graviditeten. Men det är ju inte så att jag vill att bokbloggandet ska fallera för det, men jag känner att jag behöver få tillbaka rutin på det hela. Även om jag vet att jag är helt ifrån rutiner och att spika något och därmed har så svårt att bara göra tbr-högar. Men inte ens sammanfattningar blir det, eller något annat mellan recensionerna och då blir det lite tråkigt och då är det inte så konstigt att det fallerar, mest för mitt eget intresses skull att blogga.

Så nu tänker jag tvinga in lite rutiner för bloggen så att mitt liv också får mer struktur, det behövs. Inte minst för att ta tag i skrivdrömmen. Och här kommer en tanke som jag nu har haft - att införa lite skrivande här på bokbloggen. Det blir fortfarande litteratur som tas upp. Jag är för feg för att ha en renodlad skrivblogg, är också lite rädd för de som driver dessa för de verkar vara så erfarna och ha sådan koll på skrivandet. Men jag beundrar dem. För jag har svårt för det, är så självkritisk att jag stagnerar. Men jag behöver ta mig framåt även om det är sjukt läskigt och frustrerande. Med rutiner och steg för steg och ut på okänd mark.

Vad det blir av det hela får växa fram med tiden. Har egentligen svårt att se mig sitta skriva ett inlägg med tankar som växt fram från skrivandet, när allt egentligen går upp och ner under en och samma dag med tusen tankar, så jag förstår inte riktigt hur alla verkar kunna vara så följsamma... men men. Learning by doing och fake it till you make it o.s.v. Berätta gärna och ge mig lite skrivbloggsinspiration! :)

Här är i varje fall några böcker som jag funderar på att läsa under månaden.


På andra sidan glädjen av Seré Prince Halverson
Det kommer alltid en ny himmel av Jori Nelson Spielman
Blomsterspråket av Vanessa Diffenbaugh

Sedan har jag tre recensionsexemplar som väntar. De är alla spontanutskick vilket jag inte gillar, ser helst att jag får en förfrågan på mail först...

Ensamma tillsammans av Jörgen Löwenfeldt
Nattvakten av Anna Ihrén
Demonviskaren av Lovisa Wistrand

onsdag 4 juli 2018

'Teodlarens hustru' av Dinah Jefferies

Förlag: Lind & Co
Utgivningsår: 2016
Antal sidor: 300

Baksidestext: Fylld av optimism kliver nittonåriga Gwendolyn Hooper av ångbåten som har tagit henne hela vägen från England till Ceylon där hon ska träffa sin make. Men mannen som tar emot henne på plantagen är inte samme man som hon blev hals över huvud förälskad i hemma i London. Den grubblande och distanserade Laurence har fullt upp med arbetet på teodlingen och har inte mycket tid över för sin unga hustru. Gwen får utforska den vackra egendomen på egen hand.
   Det är en plats fylld av mystiska ledtrådar till det förflutna - låsta dörrar, en gulnad bröllopsklänning i en koffert och en överväxt grav som är undangömd på ägorna. Snart blir Gwen gravid, men lyckan över det nya livet blir inte långvarig och i förlossningsrummet tvingas hon ta ett beslut som kommer att påverka hennes liv för all framtid.


Mina kommentarer
Den här boken såg ut att passa mig, tjusigt omslag och med en handling om odling, så mysigt. När jag börjar läsa så känns den väldigt inlevelsefull med miljön och på det sätt som författaren börjar sin historia, så jag var förväntansfull!

Men så avtar det lite för jag tycker inte att det hände så mycket. Det var väldigt mycket om alldagliga relationer på ett sätt som inte ens framställdes som något särskilt. Jag var nära att lägga ifrån mig boken där ett tag, men så kom en vändning som hette duga.

Varför kunde inte den tvisten komma tidigare? Det hade gjorde det hela mer intressant, för den var bra och klassar sig mycket väl som något fängslande. Helt plötsligt blev det en spänning kring huvudpersonen Gwen och de andra och det dök upp mängder med frågor som både hon och jag kunde ställa oss. Så det här gillade jag, samtidigt som det ändå var lite för händelsefattig trots allt. Det fanns båda delarna helt enkelt, lite segt samtidigt som det fanns en väldigt stor dramatik i alltsammans. Men överlag tyckte jag ändå om boken.

tisdag 3 juli 2018

'En oskyldig lögn' av Sabine Durrant

Förlag: Louise Bäckelin förlag
Utgivningsår: 2018 (2016)
Antal sidor: 299
Rec.ex.: Från förlaget, tack!

Baksidestext: Några små vita lögner kan väl inte skada någon? Eller?
   Det börjar med en lögn. En banal liten lögn för att imponera på en gammal kompis från universitetstiden som Paul möter i en bokhandel. En lögn för att bli lite mer framgångsrik i vännens ögon. Sanningen är att han är en 42-årig misslyckad författare som hade sin enda succé för över tjugo år sedan.
   Nu är han på väg att förlora sin lägenhet, och utsikten att behöva flytta hem till mamma får honom att tacka ja till vännens middagsinbjudan, där han träffar den vackra änkan Alice. Hon har allt han vill ha, och nu tänker han bli en del av hennes liv. När han får möjlighet att följa med Alice och hennes vänner till Grekland är han mer än nöjd.
   Men i den grekiska hettan blir han alltmer insnärjd i sina lögner och kanske är han inte den enda som ljuger?

Mina kommentarer:
Den här boken dök oväntat upp i brevlådan, men det kan finnas en spänning i att plocka upp en bok som man annars inte hade tänkt läsa. Handlingen verkade tillräckligt intressant för mig.

Jag må säga att den här boken är lite konstig, men ändå inte. Den är lite annorlunda, och ändå är det just det som får mig fast. Jag vet inte riktigt vad jag ska tro på för huvudpersonen verkar inte direkt vara sund, eller hur jag ska uttrycka det. Eller är det bara så som det framställs? En nyfikenhet väcks i varje fall och en lust att reda ut alltsammans genom att läsa vidare.

Sedan trappas det upp eftersom och det var aldrig riktigt tråkigt att läsa den här boken, ganska så följsam och drivande så för mig var det ändå positivt, mest för allt det här ovissa som kändes spännande. Jag vet dock inte riktigt vad jag ska tycka om slutet, en del av mig gillar det, överlag så gör jag det men en del utav det kanske var en smula för förklarande tror jag, lite för enkelt sätt att avsluta det på.

Men i det stora hela var En oskyldig lögn ändå en underhållande roman att läsa i sommarvärmen!