tisdag 14 augusti 2018

Blomsterspråket av Vanessa Diffenbaugh

Förlag: Bazar
Utgivningsår: 2011
Antal sidor: 382

Baksidestext: Victoria är 18 år och fri från det barnhem som hon levt på de senaste 10 åren i San Francisco. Ända sedan hon blev övergiven, tre veckor gammal, har hennes liv varit en lång följd av dåliga fosterföräldrar och brutala barnhem. Med enda undantaget när hon bodde ett år hos fostermamman Elizabeth. När hon nu ska stå på egna ben får hon sova några nätter i parker innan hon inser att hon måste ordna upp sitt liv på egen hand. Genom sin talang för blomsterdekorationer får hon jobb som florist och hon lär sig att använda det glömda blomsterspråket från den viktorianska eran där varje blomma har en betydelse. En dag möter hon en ung bonde på marknaden och blir tvungen att konfrontera de minnen som hon länge levt med och bestämma sig för om det är värt risken att försöka bli lycklig igen. Den kärlekshistoria som växer fram blandas med plågsamma minnen från hennes barndom. En vacker och hoppingivande berättelse som är skriven med ett oerhört realistiskt språk.

Mina kommentarer:
Den här boken blev inte riktigt som jag hade tänkt mig, den blev både knepigare och starkare än vad jag trodde att den skulle vara. Rent övergripande var den trevlig att läsa, med intrigen och framförallt med inslaget av det här med blommornas språk. Jag tycker faktiskt att det fick blev ett riktigt bra inslag, på ett naturligt sätt samtidigt som det var nytt och givande att läsa.

Däremot störde jag mig något enormt på att det verkade som att huvudpersonen var 10 år (läste jag fel eller missade jag något!?) och det blir ju helt galet knepigt med tanke på vad som händer senare, vilket jag grämde mig något otroligt över. Sedan var det en annan sak kring fostermamman som störde, men nu var det ett tag sedan jag läste och funderade på boken så ärligt har jag glömt, hehe.

Så dessa saker drog ner helhetsupplevelsen men på ett annat sätt var det ändå ganska så bra tyckte jag. Historien blev otroligt mycket mer gripande än vad jag förväntade mig. Så i det stora hela gillade jag den på något vis ändå (tänk om jag hade hängt med lite bättre med de andra komponenterna...).

Min läsupplevelse landar på: 6 av 10

Några avgörande aspekter: Gillar temat och försöket att forma en historia kring det, som var gripande, men ett par saker drog ner det för mig.

2 kommentarer:

  1. jag är blomsternörd, skulle nog ha blivit irriterad kanske....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyckte det var givande läsning om blommornas språk :)

      Radera